lu.se

Historiska institutionen

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Kinaexpert om protesterna i Hongkong

2019-11-26

Foto: Studio Incendo/Wikimedia Commons

Protesterna i Hongkong har på gått i flera månader och de ser inte ut att mattas av. Marina Svensson, professor vid Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier, vad handlar egentligen protesterna om?

Av Ulrika Oredsson - publicerad den 20 november 2019

– Protesterna inleddes i juni med att studenterna ville stoppa ett lagförslag som skulle tillåta utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina. Så småningom drogs förslaget tillbaka men protesterna har tilltagit i styrka och studenterna har kommit med fler krav. Bland annat om att polisvåldet ska undersökas, att protesterna inte ska definieras som upplopp och att alla som deltar ska få amnesti. Samt att fria och allmänna val införs. Knäckfrågan är den 50-åriga överenskommelsen ”Ett land, två politiska system” som inte idag fullt ut respekteras. Vad händer med Hong Kong när det avtalet går ut år 2047? Kina ser inte ut att närma sig ett demokratiskt styrelseskick...

Kan man dra paralleller till händelserna på Himmelska fridens torg för 30 år sedan?
– Likheten mellan de både demonstrationerna är att det är studenter som kräver demokrati. Men Hongkong är inte Peking och världen ser annorlunda ut idag. President Xi Jinping har visserligen visat att han är beredd att ta till hårda tag för att bibehålla kontrollen men jag tror inte att militär kommer att ingripa i Hongkong. Istället kommer man fortsätta låta den lokala polisen ta hand om det hela och hoppas på att protesterna och stödet till demonstranterna ska minska.

Hur stort stöd har studenterna av vanliga Hongkong-bor?
– Även om protesterna stör både handel och turism så finns det en upprördhet över polisvåldet och ett stort stöd för demonstranternas krav. Det är klart att detta kan förändras om protesterna fortsätter länge, vardagslivet och jobben påverkas än mer, och utländska investerare drar sig bort från Hongkong.

Får protesterna några andra inrikespolitiska  konsekvenser för Kina?
– De leder till en polarisering som är oroväckande. Många fastlandskineser tar endast del av den version som Kina ger av protesterna i de inhemska medierna. Polariseringen blir synlig bland annat i hätska diskussioner mellan Hongkong-bor och nationalistiska fastlandskineser i sociala medier. Det finns också en irritation på utländsk media bland en del kineser som befinner sig i utlandet för arbete eller studier.

Hur reagerar omvärlden?
– Omvärlden reagerar egentligen ganska lite på händelserna i Hongkong. Dessutom märks det att världen är mycket mer splittrad idag än för 30 år sedan. Västvärlden har ingen enad front även om man försiktigt kritiserar Kina för brott mot mänskliga rättigheter och bristande demokrati. Från andra delar av världen, som i Asien och Afrika, hörs inga protester alls. Det märks både i väst och öst att Kina har världens största ekonomi och ingen vill stöta sig med dem.

Senaste nyheterna

Wallenberg Academy Fellows 2019
2019-12-03
Docent Per Anders Rudling från National University of Singapore har blivit utsedd till en ...

Hanne Sanders första mottagaren av Allhemsstiftelsens pris till Einar Hansens minne
2019-11-27
Lundahistorikern Hanne Sanders blir den första mottagaren av Allhemsstiftelsens pris till Einar ...

Kunskapsförmedlande journalister och framstående dansk historiker blir hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet
2019-11-27
Journalisterna Thomas Lunderquist och Lars Mogensen, producent respektive programledare för ...

Kinaexpert om protesterna i Hongkong
2019-11-26
Protesterna i Hongkong har på gått i flera månader och de ser inte ut att mattas av. Marina ...

Ny bok: Nils Flyg och Sven Olov Lindholm i gränslandet mellan kommunism och nazism
2019-11-19
Hur har människor rört sig mellan ideologiska ytterligheter som kommunism och nazism under ...

Fler nyheter