Dystopiernas seger. Totalitarism som orienteringspunkt i efterkrigstidens svenska idédebatt
Publicerad den 13 mars 2013
Nittonhundratalshistorien är mörk – åtminstone då den räknas i antal offer för världskrig och folkmord. De erfarenheter som gjordes, särskilt under seklets första hälft, har därför varit viktiga referenspunkter i efterkrigstidens samhällsdebatt.
Historiska erfarenheter är dock varken entydiga eller gjorda en gång för alla, utan revideras ständigt. Hur relationen mellan erfarenheterna av nazism, kommunism och liberalkapitalism skall betraktas är därför ett återkommande debattema. Vilka av dessa tre är mest lika? Vilka är mest ”onda”? Och vilka slutsatser bör vi dra av våra svar på dessa båda frågor?
I Dystopiernas seger tar historikern Johan Stenfeldt ett samlat grepp om den ideologiska debatten i efterkrigstidens Sverige. Utgångspunkten är den nazi-kommunistiska jämförelsens, totalitarismteorins, växlande popularitet. Denna nazi-kommunistiska jämförelse inkluderas dock i ett vidare idépolitiskt sammanhang, ett dystopiskt trilemma, som preciserar relationen mellan nazism, kommunism och liberalism, samt de historiska erfarenheter som knyts till dessa ideologier i debatten. Resultatet är ett övergripande och originellt perspektiv på dryga sextio års idédebatt.
Johan Stenfeldt disputerar med avhandlingen "Dystopiernas seger. Totalitarism som orienteringspunkt i efterkrigstidens svenska idédebatt" kl 10.15 den 22 mars, sal 3, Historiska institutionen. Jonas Hansson är opponent.
2024-04-26
Congratulations to our PhD candidate Gina Song Lopez!
2024-03-11
"Globalhistoria räddar världen" var temat på Lisa Hellmans installationsföreläsning
2024-02-27
The Centre for East and South-East Asian Studies and the Graduate School in Asian Studies joins the Nordic Asia Podcast
2024-01-19
About Temporalities and Dilemmas in History
2024-01-19
Seminarieserie: Om temporaliteter och dilemman i historia